Att välja cykelbelysning – för dig som cyklar i mörker

Du vill kunna cykla i mörker även där det inte finns gatubelysning. Du kanske pendlar eller gillar att motionera på kvällen. Då behöver du cykelbelysning. Frågan är vad du skall välja? Vi hjälper dig till rätt val!

OBS: Detta är en guide till rätt cykelbelysning för dig som cyklar i mörker och vill SE och SYNAS. Om du cyklar på upplysta platser och bara vill synas och följa lagen kan du läsa vår guide SYNAS.

Inledning

Du vet säkert att lagen endast kräver att du syns på 300 meters avstånd framåt och bakåt. Det hjälper ju dock inte så mycket när det kommer till att välja cykelbelysning – poängen är ju att se vägbanan framför sig så att man inte råkar cykla på något hinder eller i värsta fall någon fotgängare.

Det finns massor med kriterier för att välja rätt lampa. Fina funktioner i all ära – men vi rekommenderar alltid våra kunder att välja cykellampa efter hur du skall cykla. Varje typ av cykling har sina speciella förutsättningar, och en viktig del är hur fort du cyklar. Din toppfart bestämmer nämligen din maximala stoppsträcka och där har du din önskade ljuskägla. För nog vill du att lampan skall vara säker och fungera perfekt även när det går som allra fortast?

Som du säkert redan vet nämner tillverkarna alltid något mått på ljusets styrka. Lumen och lux är de vanligaste, men även Candela förekommer. Vill du läsa mer om vad de olika begreppen betyder och innebär kan du läsa vår artikel i ämnet här. Vi tycker att dessa begrepp bara är förvirrande, och även om vi nämner begreppen i specifikationen på varje lampa är det svårt att jämföra eftersom varje tillverkare anger olika tal. Det är därför vi sorterar lamporna efter syftet och behovet istället för tekniska specifikationer!

Hur långt lyser lampan – nyckeln till ditt val

Vi tycker att ljuskäglan – hur långt lampan lyser – är en viktig del av ditt val. När man cyklar i mörker är det en av de viktigaste aspekterna man är ute efter – att se vägen framför sig. Där så är möjligt anger vi hur långt en lampa lyser upp på ett säker sätt. Vi får måttet från tillverkaren alternativt mäter eller beräknar själva.

Som man ser i ovanstående bild bör en bra ljuskägla ha ljus i en närzon, sidozoner på båda sidorna, en huvudzon och en distanszon.

Stoppsträcka

Stoppsträckan för en cyklist är reaktionstiden plus bromssträckan. Vet du din maximala stoppsträcka vet du också hur lång ljuskägla du vill ha – hela poängen med cykelbelysning är ju att undvika hinder och att kunna se var man cyklar.

Det finns en ganska precis vetenskap kring detta. I en rapport framtagen åt Trafikverket och deras forskningsavdelning har man fastslagit vilka siktavstånd som skall gälla för cykelbanor – hur många meter behöver man se för att kunna stanna i god tid före hinder.

Det listiga här är att precis samma förhållande gäller ju för cykelbelysning – hur långt behöver jag se för att kunna stanna eller väja i tid. Vi går igenom Trafikverkets rapport mer i detalj i stycket ’Önskvärda siktförhållanden för cyklister’ i slutet av den här artikeln. Låt oss för tillfället bara slå fast att vi på Tooorch följer Trafikverkets rapport och rapportens slutsatser i våra rekommendationer. I nivå-indelningen nedan är de basen för råden.

Vardagscykling

Den här kategorin är för dig som cyklar i vardagen och inte har någon brådska. Du trampar på men tar det lugnt och fint. Din hastighet ligger normalt på ca 15 km/h på platt väg när du väl har kommit igång ordentligt. Din toppfart kan vara upp till 20 km/h. Din stoppsträcka är i det läget upp till 20 meter och du behöver därför en ljuskägla som är 20-25 meter.

Pendling

Den här kategorin är för dig som pendlar till jobbet. Du har en fin cykel med lågt rullmotstånd och många växlar. Din hastighet är återigen en viktig nyckel till dina val. Vi har valt att dela upp våra lampor för dig i ’Upp till 30 km/h’ och ’Över 30 km/h’. Under 30 km/h har du en stoppsträcka som är upp till 35 meter. Över 30 km/h kan du räkna med att i värsta fall kan du behöva 40-50 meter eller mer av bra ljus.

Mountainbike

När det kommer till cykling i mörker i skog och mark, på stig och i terräng är det helt andra kriterier som är viktiga. Självklart är farten en del av det, men vilken typ av cykling och vilken nivå du cyklar på är viktigare. Vi har valt att dela in lamporna i tre kategorier: ’Motion’, ’Tuff cykling’ och ’Extrem cykling’.

Vi har skrivit en hel guide om hur du väljer lampa till MTB som ger mycket mer information än vad vi har med här. Läs gärna Cykellampa för MTB – den ultimata guiden.

Motion är för dig som cyklar i spår eller på lättare stigar. Kalla det XC / crosscountry eller trail – det spelar inte så stor roll. Batteritid och smidighet är viktigare än råstyrka. Du vill ha ett integrerat batteri för att lampan skall vara enkel och smidig att ha med sig och montera. Du behöver en lampa med 400-800 lumen.

Tuff cykling är för dig som cyklar på skogsstigar och behöver något som är kraftfullt nog att visa rötter och stenar. Du tycker det är OK med ett externt batteri eftersom det ger dig bättre batteritid. Du behöver en lampa med 700-1200 lumen. Du kan välja mellan lampor som går att sätta på styret eller på hjälmen – eller både och.

Extrem cykling är för dig som är ute på de allra mest extrema äventyren. Dina kompisar tycker du är galen. Du cyklar antingen väldigt snabbt eller väldigt tekniskt – eller kanske både och? Lamporna för dig har externt batteri och ger ett kraftigt sken. Du behöver en lampa med över 1000 lumen. Du kan välja mellan lampor som går att sätta på styret eller på hjälmen – eller både och.

Landsvägscykling eller gravelbiking

Den här kategorin är för dig som cyklar antingen landvägscykel eller gravelbike. Din hastighet avgör hur lång bromssträcka du har och påverkar hur mycket ljus du behöver. Vi har valt att dela in lamporna i tre kategorier utifrån din hastighet: 0-30 km/h, 30-33 km/h och över 33 km/h. Normal – Medel och Snabb fart helt enkelt.

För dig som cyklar i mellan 0-30 gäller att du har en stoppsträcka som är upp till 30-35 meter. Vi rekommenderar dig at ha en lampa som lyser upp vägen minst så långt.

För dig som cyklar i 30-33 km/h ökar kraven. Du är en seriös motionär som cyklar regelbundet. Kraven på säkerhet ökar och vi rekommenderar dig lampor som kan lysa upp vägen mellan 70 och 100 meter.

För dig som cyklar över 33 km/h gäller det bästa. Du gillar fart. Du är förmodligen vältränad och ser cykling som en prestation. Du har en riktigt snabb cykel. Din toppfart är 40 km/h på platt väg och uppåt 50 km/h i lite nerförslutning. Din stoppsträcka är i det läget upp till 50 meter och vi rekommenderar därför en ljuskägla som är över 70 meter.

Skenets beskaffenhet – cykelns framljus

När du jämför olika cykellampor kommer du märka att tillverkarna anger olika tal för lumen och lux. Det kan vara ganska stor skillnad på två ljuskäglor som räcker 30 meter. Det beror på att lamporna kan ha olika ljusintensitet och olika optik som sprider eller koncentrerar ljuset. Därför kan man säga att generellt sett är en lampa med ett högre lumen-tal bättre (ljusare) än en lampa med ett lägre lumental.

Att jämföra en lampa med ett lumen-tal med en lampa med ett lux-tal är jättesvårt eftersom man inte vet hur respektive tillverkare angett mätetalen. Som tumregel kan man säga att 100 lumen vid en storlek på en ljuskägla som har 4 kvadratmeters yta är lika med 25 lux. Om man antar att alla tillverkare alltid skapade ljuskäglor som gav 4 kvadratmeters ljuskägla skulle alltså alltid en 1 lumen vara lika med 0,25 lux. Vi har skrivit en artikel i ämnet Lumen, Lux och Candela – så funkar det. Läs gärna den!

Blinkande framljus blir allt mer populärt på cykelbelysning. Det är dock olagligt i Sverige när det är mörkt ute. Dagtid går det fint att använda och höjer din säkerhet. Undvik därför blinkande sken på din framlampa i mörker.

Skenets beskaffenhet – cykelns bakljus

När det kommer till ditt bakljus är det idag väldigt många som har det på blinkande sken. De två stora anledningarna till detta är att det ger långt mycket mer batteritid och att det känns säkrare eftersom bilister enklare får syn på ett blinkande ljus. Om du bara har ett bakljus på din cykel är det vår uppfattning att blinkande sken är det bästa.

Trots detta är det ändå så att det är lite svårt att bedöma avstånd till blinkande cykellyse.

Bakljus är ju också oftast väldigt små vilket gör detta ännu svårare. Om du vill maximera din säkerhet rekommenderar vi därför att du har två bakljus – om du har plats och råd. Det ena bakljuset använder du för maximalt fast rött sken bakåt. Den andra baklampan sätter du på blinkande. Detta gör att du både har maximal synlighet och bästa möjlighet för bilister att bedöma hur långt borta du är.

Det finns också cykelhjälmar med integrerad baklampa. Dessa kan vara ett fiffigt komplement för dig som vill synas lite extra. En integrerad lampa på hjälmen får dock inte ersätta ditt ”vanliga” baklyse enligt lag.

Bromsljus till cykel

På senare tid har det blivit vanligare med bromsljus till cykel. Detta är en fantastisk uppfinning som ökar din säkerhet i mörker. I synnerhet i storstäderna där cykelpendling ökat lavinartat de senaste åren är detta en stor fördel. På de ofta trånga och fullpackade cykelbanorna är trafikstockningar inte ovanliga. Då är det perfekt att ha en baklampa som lyser upp när du bromsar!

Det finns två typer – dels lampor som sitter på bromsen och fungerar rent mekaniskt. De är billigare och kan vara ett bra instegsalternativ. Den andra varianten fungerar istället med en rörelsesensor. Sensorn känner helt enkelt när cykeln bromsar in och saktar ner farten fort – då tänds lampan upp till ett ännu starkare sken under den tid som inbromsningen varar

Batterier och brinntid

När det kommer till batterierna är detta en fråga om ekonomi, miljö och brinntid. Vi rekommenderar dig att skaffa lampor med laddningsbara batterier – det är bäst för miljön och du slipper byta batterier. Laddningsbara batterier kommer i alla möjliga former – allt från integrerade batterier som sitter inbyggda i lampan – till externa stora batterier som du behöver ha i ryggsäcken eller fästa på ramen.

Kika på specifikationerna på lamporna som du är intresserad av. Där kan du se exakt vad det är för batteri det handlar om. Laddningsbara batterier skall oftast laddas mellan varje eller varannan gång du använder din lampa. Ta för vana att alltid stoppa i laddningssladden när du kommer hem – moderna batterier kan du ladda när du vill oavsett tidigare kraft-uttag.

Lösa batterier – eller engångsbatterier som en del kallar dom – ger ofta längre brinntider. Om lampan drivs av vanliga AA eller AAA batterier är brinntider på allt från 8-30 timmar vanliga. För mindre baklampor som drivs av microbatterier kan brinntiderna vara uppåt flera hundra timmar.

Montering och demontering

De flesta SE&SYNAS-lamporna är enkla att montera och demontera från styre eller sadelstolpe. Den vanligaste metoden numera är att du monterar lampan utan verktyg med hjälp av gummistroppar som sitter fast på lampan. Det gör att montering sällan är något du behöver fundera på som beslutskriterie när du skall välja lampa.

En del lite finare lampor kan ha ett ’snap-in’ fäste som gör det ännu snabbare att montera / demontera. Detta är mest en fråga om tycke och smak.

Vattentäthet

Om du är en pendlare eller cyklar regelbundet och i ur och skur – ja då är detta en viktig fråga. Detta är en fråga som såklart bara är viktig om du avser att cykla även när det regnar. Men ärligt talat – inte så många planerar att cykla i regnet men väldigt många fler hamnar ibland i regn och rusk. Det kanske är solsken när du åker till jobbet men regn när du skall hem. Då är det bara att bita i det sura äpplet – och då är det ju toppen om din cykellampa klarar väderförhållandena som råder.

Håll utkik efter vattentäthet i våra specifikationer – en del tillverkare är duktiga på att notera vilka lampor som är täta. De som inte nämner det har sannolikt inte gjort något extra för att täta lamporna. Det är dock så att nästan alla lampor klarar ett visst regn – man kan kalla det dropptäthet. Plast läcker ju inte utom i skarvar och mellan delarna. Men vill du vara säker skall du välja en lampa där vi angett att den är vattentät.

Det finns en internationell standard för vattentäthet som används i princip i alla sammanhang där man pratar om hur väl en produkt klarar vatten. Det är en klassning med kategorier som bedömer produkter från droppskyddat, strilsäkert, striltätt, spolsäkert till spoltätt och vattentåligt nersänkt i vatten. Systemet anger IPX1, IPX2 osv.

För att en cykellampa skall vara helt säker att använda i ösregn bör den uppnår IPX4: Striltätt. För att klara IPX4 skall lampan klara 10 liter vatten per minut som strilas på den i 5 minuter med trycket 80 – 100 kPa. Det är ett monsunregn det!

Vad säger lagen?

Du behöver bara ha cykelbelysning och reflex om du cyklar i mörker. Vid cykling i mörker skall en cykel ha:

• Bakre lampa med rött sken. Den skall synas på ett avstånd av 300 meter för andra trafikanter. Den får vara av blinkande karaktär om den blinkar minst 200 gånger per minut.
• Främre lampa – framlampa – som avger vitt eller gult sken med en sådan ljusstyrka att du kan cykla säkert och på ett betryggande sätt i mörker, eller…
• … också kan du också ha ett främre vitt eller gult sken från en lampa som syns på ett av stånd av minst 300 meter.
• röd reflex baktill, vit reflex framtill och vit eller orangegul reflex åt sidorna (cykeldäck med reflexsida är det allra bästa!)

Bilaga: Önskvärda siktförhållanden för cyklister

Den här texten är för dig som vill gå på djupet. Här redovisar vi hur vi kommit fram till våra rekommendationer baserat på trafikverkets rapport.

Trafikverket har alltså som redan nämnts ett aktivt forsknings och utvecklingsprogram för att hela tiden förbättra cykelsäkerhet. I en rapport finansierad av trafikverket tog man fram nya rekommendationer för siktsträcka. De används bland annat när man bygger nya cykelvägar.

När man utformar cykelbanor är det nämligen av största vikt att man tar hänsyn till vilka siktförhållanden som gäller på cykelbanorna för att undvika olyckor. Detta är intressant – om en cykelbana skall vara säker måste man alltså ha överblick över vägen framför sig ett visst antal meter. Det borde ju rimligtvis innebära att exakt samma antal meter bör gälla när du cyklar i mörker.

Trafikverkets rapport började med att undersöka reaktionstid. Man brukar säga att en bilist har en reaktionstid på mellan 0,5 och 1 sekund. En bilist sitter ordentligt tillrätta i en stol och har full koncentration på vägen. Detta gäller inte en cyklist. Samtidigt som man har uppsikt framåt jobbar man också med att framföra sin cykel – dessutom skall vi ju använda reaktionstiden för rekommendationer för cykelbelysning och reaktionstiden är alltid längre i mörker.

Trafikverket kom fram till att man ofta har en reaktionstid på 2 sekunder i cykelsituationer och sällan under 1,5 sekunder. Våra rekommendationer bygger på den sämre reaktionstiden – cykelsäkerhet handlar ju om att ta det säkra före det osäkra.

Nästa steg var att undersöka bromssträcka. Man gjorde flera tester och tog fram snittvärden för cyklisters inbromsning eller retardation. Man fastställde värden för mjuk inbromsning, relativt hård bromsning samt hård bromsning. Retardationen för de tre kategorierna var ca 1 m/s², 2 m/s² samt 3 m/s². Snittvärdet som man fastslog och använde sig av var 2 m/s². Här skall man komma ihåg att man har det största behovet av cykelbelysning vid vintercykling, och din bromssträcka blir väldigt mycket längre om det är halt ute. Vi har ändå valt att använda snittvärdet.

Som framgår av bilden ökar en cykels stoppsträcka – med en reaktionstid på 2 sekunder och en inbromsning eller retardation på 2 m/s² med hastigheten.

• En vardagscyklist i 20 km/h har en stoppsträcka på 20 meter
• En pendlare/motionär i 30 km/h har en stoppsträcka på 35 meter
• En supersnabb cyklist i 40 km/h har en stoppsträcka på 50 meter

Självklart kan man ofta stanna mycket snabbare än så – men rapporten handlar om trafiksäkerhet och syftet är att sätta regler som verkligen funkar i alla situationer. Det är en rekommendation som vi tycker är väldigt vettig att följa!

Slutsatsen i rapporten presenteras i nedanstående tabell.

Fart / Sikt
Hastighet	Önskvärd sikt	Minsta godtagbara sikt
40 km/h	55 meter	45 meter
30 km/h	35 meter	25 meter
20 km/h	20 meter	15 meter